”Ovärderlig hjälp på ME-Center”

Eva hittade vägen att bli bättre

När Eva Lindborg blev sjuk visste hon att det inte var vanlig utmattning. Hon var visserligen egen företagare – en risk för stress - men hon såg till att leva sunt, äta sunt, motionera i skogen, meditera och var noga med att varken hon själv eller de anställda på hennes företag skulle arbeta övertid. 

- Allt fungerade jättebra och utan stress berättar hon. Men jag började få svår huvudvärk och migränattacker, jag vaknade på nätterna av illamående, jag hade låg kroppstemperatur, frös hela tiden och hade ont i kroppen. 

När Eva sökte vård så såg proverna normala ut och hon fick inga svar på vad det kunde vara. Men hon blev sämre, fick yrsel och blev alltmer kraftlös. Det hände att hon ramlade omkull under vandringar hon gjorde med vänner. Ibland fick hon söka akut för att hon var så dålig, men sådana vårdbesökkunde sluta med att hon gick gråtande därifrån. 

- Jag fick bara höra att det berodde på stress eller ångest att jag var så sjuk, säger hon.

För fyra år sedan blev Eva helt sängliggande en period. Men till sist kom hon till en läkare som genomförde en ny, utvidgad provtagning och undersökning. 

- Han såg att det här inte var normalt och hans klarsyn ledde till att jag fick en remiss till Bragée ME-Center. Tack vara honom och med all den hjälp jag fått nu – och min egen beslutsamhet - har jag återhämtat mig fantastiskt!

Det som har hjälpt allra mest under kontakten med ME-Center, är att få möta en vård som tänker holistiskt, med flera olika infallsvinklar. 

- Jag har haft enorm nytta av pacing och av att lägga om kosten. All min värk har försvunnit och jag är inte lika trött längre, även om jag är tröttare än en ”normal” människa, säger Eva. 

”Pacing” (som kan översättas med ”aktivitetsbalans”) innebär att man ser över sin vardag och börjar noga reglera balansen mellan aktivitet och vila. Aktivitet sprids ut i små stunder över dagen, så att man aldrig tömmer ut sina energiförråd – hur små de än är. På så sätt förebygger man att hamna på botten och inte kunna ta sig upp igen.

- Jag hade faktiskt redan börjat praktisera det själv, berättarEva. När jag fick besök av någon brukade jag ställa ett larm, som hjälpte mig att avbryta i tid. När larmet gick såavslutade jag, även om det just då kändes som att jag skulle kunna orka ett tag till. 
- Idag kan jag träffa vänner igen, promenera och har börjat jobba lite. Men jag vet att jag måste vila flera timmar varje dag. Jag måste långtidsplanera och vila extra mycket både före och efter aktiva dagar och jag aktar mig för att bli sjuk i förkylning eller influensa. Om jag blir det tar det flera månader att komma igen.

Eva säger att diagnosen ME var viktig för att kunna påbörja en förbättring. 

- Så länge jag fick höra att det berodde stress och ångest, så visste jag inte hur jag skulle komma vidare. Men i och med diagnosen, så började se vad jag kunde göra åt det, jag fick en strategi och började ta små steg till förbättring.

Nu vill Eva hitta hjälp att långsamt börja bygga upp sina muskler igen. Men hon är orolig och osäker på var hon kan hitta den rätta hjälpen.

- Det är skandal att ME-Center läggs ned! Helhetstänkandet som finns där borde finnas överallt i vården, men det gör det inte, säger hon.