Vägen till läkning

- Både kroppen och hjärnan har en stor förmåga att läka sig själva – men vi behöver guida dem tillbaka.

Det säger Per Hamid Ghatan, som är utvecklingschef på Bragée Kliniker. Hamid är en läkare med lång erfarenhet och är specialist i både rehabilitering och företagshälsovård. Han är en ofta anlitad expert, forskar, och jobbar förutom med smärta och utmattning också med hjärnskador. Han önskar mest av allt att fler människor ska få en rehabilitering som verkligen hjälper.

- Det finns en missuppfattning om rehabilitering, att det ska handla om att bara träna”, säger han. ”En motsatt uppfattning är en syn på patienten som passiv, någon som bara ska ta emot piller. Men i en rehabilitering som fungerar behövs en kombination av både behandling och aktiva insatser.

"Rehabilitering” betyder att något har inträffat och att nu ska man ”åter till normaltillståndet”. Men det är ofta inte möjligt. Då ska en rehab ge insikt och förståelse för det nya tillståndet, det man befinner sig i och ska leva med.

- Nästan alla har en tendens att överskrida sin egen uthållighet, gränserna för vad man klarar. Vi behöver träna oss i att uppmärksamma det första tecknet på att gränsen närmar sig, förklarar Hamid.

- Det vanligaste är att man helt enkelt glömmer att ta hänsyn till sina egna nya förutsättningar, och går efter hur det har varit förr. Men det leder till ökad stress och press. Vi behöver styra fokus till nuet och sätta upp mindre mål som kan uppnås. Då går det faktiskt att på sikt få både en förbättrad uthållighet och ett minskat behov av återhämtning.

- Den stora utmaningen under en rehabilitering är att utveckla sitt förhållningssätt till livet och att förändra sitt beteende. Det kan handla om att sluta hoppas på att det ska räcka med insatserna från mottagningens sida. I det större perspektivet handlar det om att bli medveten om vad man har för aktuell uthållighet och komma igång med användbara strategier för återhämtning – och att vara helt konsekvent i det, varje dag. Då får man ett bättre liv.

- För att uppnå en riktigt förbättring räcker det ju inte med några timmars behandling per vecka. Det måste ske mer, en kombination av egna insatser och vårdens - det handlar om intensiva insatser på daglig nivå. Detta har forskning om rehabilitering visat tydligt.

Det är lätt att glömma hur pass krävande en frisk daglig tillvaro och det sociala samspelet med andra egentligen är. Vardagslivet ställer höga krav på att vi ska vara ”med” och det är mycket som sköter sig självt när vi är friska. För den som blir sjuk är det lätt att ”falla ur” och bli isolerad.

Det kan vara en svår process att hitta ett nytt förhållningssätt till sig själv och vardagslivet.

För att den ska kunna starta, så behövs först och främst kunskap om diagnosen och förståelse för de symptom som följer med den.

Sedan följer en stabiliseringsfas, där tillståndet - eller den kris - som personen befinner sig i, får plana ut. Det kan handla om att reglera sömn och andra basala kroppsfunktioner. Utifrån det kan man sedan börja hitta sin befintliga uthållighet – och bli lyhörd för de första tecknen som kommer när den börjar överskridas.

- Jag brukar jämföra det med funktionen hos mobiltelefonen, som larmar när det är ca 20 procent av batteriet kvar. Vi kan bli bättre på att uppfatta tidiga larm hos oss själva. Vi behöver också kartlägga hur aktiviteter påverkar oss, förstå våra mönster och samspel, säger Hamid.

Hamid tror att vi i framtiden kommer kunna få mycket hjälp av digital teknik för att bli bättre på att läsa av kroppen, det som kallas interoception. Idag vet vi genom den senaste forskningen att vi genom att förbättra interoceptionen, kan förbättra hur vi mår. En tyngdpunkt i rehabiliteringen på Bragée ligger på metoder och verktyg som stärker och förfinar den interoceptiva förmågan.

- I framtiden kommer det säkert att finnas olika typer av sensorer både utanför och i kroppen, som kan hjälpa oss att läsa av oss själva och utifrån det förändra beteendet och förbättra hur vi mår.