Remiss, utredning, diagnos…

...så här går det till

När din remiss kommit in bokas ditt första besök. Normalt går det på några veckor, men efter det att den andra regionmottagningen i Stockholm stängt och vi fått ett mycket ökat uppdrag så kan vi inte svara på väntetidens längd. Vi överlägger med regionen för att lösa situationen. Utredningen brukar som helhet ta 1-3 månader, beroende på hur mycket tid olika moment tar och i vilken takt du orkar genomföra dem.  En förutsättning för utredning hos oss är att du redan sökt vård för dina besvär och är grundutredd enligt riktlinjerna i viss.nu.

Du kan själv enkelt kolla när vi fått in din remiss, titta på dina sidor på 1177. Vi gör direkt en anteckning i din journal.

Utredningsgången hos oss i korta drag:

1. Enkäter. När vi fått din remiss, skickar vi en kallelse, samt en länk till vår app för att samla in enkäter "MinVersion". Den tillåter dig ta enkäterna som är måååånga i dein egen takt. Enkäterna tar cirka 1-2 timmar totalt att göra (ta gärna ta en bit i taget). De innehåller bland annat frågor om dina symptom, vad du orkar, om du har smärta och i så fall var. En del är krav från regionen attt patienter skall besvara. Svaren ger läkaren bättre möjlighet att ställa rätt frågor när ni träffas.

2. Första besöket. Du träffar läkare och sjuksköterska under cirka en timme, med genomgång av din sjukdomshistoria, dina läkemedel, ärftlighet, sociala faktorer samt en kroppsundersökning, där vi bland annat undersöker ledrörlighet, reflexer och ögonreaktioner.

3. Fortsatt utredning. Fortsättningen kan planeras på olika sätt, anpassat efter dina behov. Om du bor nära mottagningen kan du komma på flera korta besök. Om du har lång resväg kan ibland flera olika besök genomföras på en och samma dag.

Om inte magnetröntgen av halsrygg och hjärna har gjorts under de senaste tre åren, får du en remiss för det. Det kan också hända att du får en remiss för kompletterande prover, eller till exempel smärttröskelmätning.

Vid de kommande besöken hos oss kan du få göra olika test. Ett sådant är exempelvis så kallat TILT-test, som mäter pulshöjning vid uppresning. Vi kan också vid behov testa om du har PEM, ansträngningsutlöst försämring. Testet sker vid två tillfällen, som en kontrollerad ansträngning med någon dags mellanrum.

Andra utredningar vi kan göra vid behov är:

Förenklad sömnutredning med utrustning som du lånar hem.

Arbetsterapeut kan också besöka dig i hemmet för att se dina behov.

Psykiatriker kan utreda om till exempel depression finns med i symptombilden.

Neurologutredning, fördjupad.

Fysioterapeut, för undersökning av till exempel överrörlighet.

4. Slutbedömningsbesök. När alla utredningsdelar är gjorda, har vi en intern konferens hos oss, och du får sedan en tid för slutbedömning. Där får du presenterat för dig vad vi har funnit och om du har ME/CFS. Ibland pekar utredningsresultaten åt ett annat håll, till exempel Sjögrens syndrom.

5. Vårdplan. I samband med slutbedömning diskuterar vi kort din behandling och det fortsatta omhändertagandet. Ibland upprättar vi då även en vårdplan eller så sker detta i samband med ditt första uppföljande besök.

Information i grupp:

Om du fått diagnosen ME/CFS och fortsätter som patient hos oss, kommer du att få en inbjudan till patientinformation i grupp när det är möjligt för pandemin. Där berättar vi mer om sjukdomen, lite om forskningsläget, vår klinik och vad som är viktigt att känna till som patient. De flesta som har misstänkt att de har ME har ofta läst mycket om sjukdomen och har många frågor som de kan ta upp på informationsmötet, frågor och svar som alla kan ta del av. Med den generella informationen i grunden, kan du som patient sedan ägna dina individuella besök åt det mer personliga. Alla får också en inbjudan till närståendeinformation i grupp. Under pandemitiden har det kunnat ske digitalt.

Barn och unga:

De som är under 18 år och får ME/CFS-diagnos, är ofta extra utsatta och i behov av stöd. Vi brukar bjuda in barn och unga särskilt till en träff där det finns möjlighet att nätverka sinsemellan och få stöd i specifika frågor som: Hur hanterar man en förälder som inte kan eller vill förstå? Vad säger man i skolan, till kompisar eller till sådana som tycker att man bara är lat?

5. Behandlingsspår och insatser som vi kan ge:

Pacing – att hitta aktivitetsbalans

Läkemedelsinställning

Hjälpmedel – vi kan följa med till hjälpmedelscentral

Uppföljningsbesök hos sjuksköterska – vi följer din medicinska status och kan t ex ge injektioner enligt läkares ordination

Kuratorskontakt – samtal och stöd i kontakter med t ex arbetsförmedling, försäkringskassa, socialtjänst

Fysioterapeut – för balansering av nervsystemet

Fördjupad sömnutredning

En rad medicinska behandlingsmetoder som kan utprovas individuellt.

6. Vad händer sen?

  • En del blir bättre, ibland utan att man riktigt vet varför, troligen för att man har hittat fungerande sätt att hantera vardagen med sjukdomen. Vi har också dem som tillfrisknar, bättre kan det inte vara.
  • Ibland tar en intresserad vårdcentralsläkare över uppföljning av patienten.
  • Många fortsätter att vara inskrivna hos oss och får stöd härifrån mer eller mindre regelbundet, utifrån sina individuella behov. ”Trodd och trygg” är våra ledord, som vi verkar enligt.